En stad med växtvärk

Helsingborg ska växa snabbt och mycket. Hela 40 000 nya invånare hoppas Rådhuset på 2035. Det kan jämföras med en hälften så stor ökning mellan 1995 och 2015, då flyktingar stått för en mycket stor del av folkökningen. Något som naturligtvis ställer speciella krav på utbildning, jobb och bostäder.

2016-11-05

I sig behöver det inte vara ett problem att växa. Men i ett Sverige med nedrustad välfärd och en politik där profit går före folkets väl kommer det att fresta på. Skolor, förskolor och bostäder räcker inte till. Jobben är också för få och kommunkassan verkar sina. Därför ska ännu fler lägenheter säljas ut och barn inhysas på ett växande antal privata förskolor. De äldres städning dras in och trots starkt motstånd privatiseras äldreboenden.
Det saknas resurser för att göra folkökningen till något som lyfter staden.
I ett allt rikare Sverige borde dessa problem inte finnas. Pengar som hamnat i de rikas fickor kan omfördelas och ett samhälle värt namnet har framförhållning. Skolor, förskolor och omsorg ska naturligtvis finnas på plats i en kommun där det politiska styret älskar folkökning. Politiker som tycker om oss låter inte heller trångboddhet grassera och vill man ha oss i arbete anställer man i välfärden, satsar på bostadsbyggande och delar på jobben.
Men nu verkar allt lite desperat. När folket säger nej till slakt av Sundspärlan hoppar man vidare och vill bebygga våra koloniområden. Och så fort en byggkapitalist knäpper med fingrarna upplåter Peter Danielsson en park eller lekplats för ändamålet. Det finns betydligt mer lämplig mark att bygga på utan att det inkräktar på bra boendemiljöer.
Vi är inte naiva. Helsingborgs växtvärk löses inte enbart från Rådhuset. Det krävs också en annan politik i landet. Med en sådan politik kan ett växande Helsingborg bli till något positivt. Något som lyfter och skapar välstånd för alla.

Joel Assarsson Kommunistiska partiet