Kommunistiska partiets hållning i flyktingfrågan är att Sverige skall vara en fristad för människor som flyr fascistiskt och reaktionärt förtryck, terror, krig och förföljelse.
En hållning som om den hade tillämpats hade inneburit betydligt lägre asylmottagande i Sverige under de senaste årtiondena. Mängder av personer som har fått asyl eller av andra anledningar getts rätt att bosätta sig i landet är nämligen att beteckna som ekonomiska migranter.
Ett påstående som säkert upprör, men som inte är mindre korrekt för det. Den enskilde migranten söker ett bättre liv och de makthavare som är ansvariga för politiken har säkert haft olika bevekelsegrunder. En del drivs av humanism, andra ser folkökningen som viktig för tillväxten och för att det ska finnas billig arbetskraft för företagen.
Inte minst för arbetarklassen har följderna av förd politik blivit allt tydligare. Vi ser en förslumning av arbetsmarknaden, bostadsområdena, skolorna och inte minst av tryggheten.
Vi klandrar inte främst den stora massan migranter för de negativa inslagen i samhällsutvecklingen. Men självklart finns också sådant som en del migranter själva bär ansvar för – hedersvåld och andra kvinnofientliga inslag, brottslighet och en ovilja att integrera. Huvudansvaret vilar dock på de styrande politikerna. Hur har deras plan sett ut och vad har de gjort för att det ska fungera?
Inte minst EBO-lagen, som ger migranter rätt att bosätta sig var de vill, har lett till stora påfrestningar för ett antal kommuner. Här krävs förutom en mer restriktiv migrationspolitik på nationell nivå, också att ett antal städer måste få lov att säga stopp. Vi tar inte emot fler flyktingar förrän vi har fått ordning på de problem som migrationspolitiken har skapat. Det finns rika kommuner som kan ta det ansvaret istället.
Helsingborg är ett exempel på där det är tufft. Här finns idag ett av landets mest otrygga område, arbetarstadsdelen Söder som sedan några årtionden har blivit en stadsdel där många nyanlända bosätter sig. Här finns gängkriminalitet, skjutningar, sprängningar och öppen narkotikahandel. På Söderskolan har 94 procent av eleverna utländsk bakgrund.
Det finns fler sådana områden i Helsingborg. Det är inte rimligt att majoritetssamhället hamnar i minoritet i stadsdel efter stadsdel och på skola efter skola. Helsingborg är i dag en grymt uppdelad stad.
De senaste sex åren har stadens folkmängd ökat med 11 293 invånare. Nästan hela ökningen, 97,6 procent, handlar om personer med utländsk bakgrund. Många flyktingar, eller migranter, från Mellanöstern.
En restriktiv flyktingpolitik samt avskaffande av Ebo-lagen innebär inte att den asylrätten kränks.
|
|
